En frontalattack med de värsta avskum jag haft att göra med

Funderat ett tag på att skriva ett till inlägg gällande mitt lilla hovs idéer om vad för bilder som är lämpliga att försöka skicka min väg. De har fortfarande uppenbart fått allt om bakfoten nämligen. Men tänkte att jag åtminstone inte är aktivt obekväm med skiten längre. Men så kom jag att reflektera över en liten sak och fann det som något såpass flagrant och omdömeslöst om det var ritktigt att jag blir illa tvungen att skriva.

Först saker jag tänkte på förut. Vill påminna om att jag inte är det minste sexuellt attraherad av bilder. Och inte heller av tvådimensionella figurer. Så även om mitt lilla hov bestämmer sig för att anpassa bilderna till en mer lesbisk blick gör det inte att jag blir sexuellt triggade av dem. Tvärtom föredrar jag fortfarande bilder som helt saknar sexuella undertoner. Så som jag alltid gjort.

Kommer ihåg vid ett tillfälle när jag var hemma hos en herre jag kände från en sommarkurs. Ingen jag haft kontakt med annat än genom just den studiekontexten. Men jag har kommit att förstå att mitt lilla hov hade viss inblandning med honom. Han visade en gång hur han hade som bakgrundsbild en kraftigt sexualiserad bild på en tjej i yngre tonåren. Vi pratar om något en normal människa skulle kalla barnporr. Han frågade vad jag tittade på och för att bli av med ämnet klämde jag ut något om japanska tecknat.

Tittar visserliggen på mycket japanskt tecknat. Men tittar inte på någon porr. Alls. Har provat, men är som sagt inte sexuellt attraherad av bilder. Så tämligen meningslöst. Det var dock helt avsiktligt av mig att få denna herre att tro att jag tittade på japansk tecknad porr, detta helt enkelt för att slippa följdfrågor och korsförhör. Också för att inte få honom att känna att hans parnporrhobby var avslöjad av en sexualkonservativ rabiatfeminist (vilket den i och för sig var, men jag hade av olika skäl inga planer att gå vidare med saken).

När jag själv laddar ned bilder till skrivbordet kan jag tolerera sexuella undertoner. Föredrar om det är helt utan sådant. Men inte hela världen om det finns sådana element. Men det handlar om att tolerera, inte uppskatta.

Men nu vidare till vad som fick mig att till sist välja att faktiskt skriva det här inlägget, snarare än att fortsätta se mellan fingrarna. Hörde pappa liksom i förbifarten nämna mitt dödnamn idag. Någon dag sedan såg jag någon kommentar på Twitter om könsidentitet som en ”fas”. Och så detta med denna fulkomligt bisarra passion för att skicka mig sexualiserade bilder på tjejer tydligt avsedda för en manlig blick. Börjar, igen, misstänka att mitt lilla hov inte respekterar min könsidentitet. Så låt mig vara väldigt tydlig med det här. Min könsidentitet är inte en ”fas”, jag är kvinna och kommer så alltid att vara.

Det är uppenbart extremt respektlöst att ifrågasätta min könsidentitet. De typer i mitt lilla hov som ens övervägt att göra så, börjat tänka i termer av ”fas” eller så, kan vänligen dra åt helvete. Kom aldrig tillbaka. Vill inte se er. Vill inte höra talas om eran existens. Gå och dö bara. Era förbannade djävla avgrundsdjur. Har inte ord för det förakt jag känner för er. Det här är en enorm förolämpning. Och har ni fått för er den här skiten genom att prata med något manligt troll ni hittat på nätet som är av manligt kön tar ni vänligen detta förbannade djävla avskum till troll med er.

Tar det här igen. Jag finns inte på någon chatt alls. Ni hade fel. Ta det. Men detta att inte ens seriöst ta och reda ut vem som är vem är sig en kränkning. Ni är ena patetiska djävla fån. Inkompetenta tramsnissar. helvete med er.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: