Operation imorgon, och lite reflektioner kring gammalt inlägg.

Idag fått ett besök på ett väsentligen ointressant gammalt inlägg på bloggen. Har inte lust att länka till det, det är tråkigt. Men diskuterar lite saker sådär i allmänhet ungefär som jag brukar.

Var på besök hos kirurg idag, möte inför operation, skulle visa upp objektet. En knöl på halsen jag vill bli av med. Fick tid imorgon kvart över ett. Så ingen kö här, läkaren sade att han vill ta det så snart som möjligt. Tror inte jag har något att oroa mig för med knölen, har tidigare fått den bestämd som aterom. Den här läkaren verkade hålla med.

Känns ändå lite specielt att få tid redan nästa dag. Är van vid att allt tar evigheter. De tar trots allt patienter lite efter prioritet. Och jag brukar betraktas som frisk (har som trans och autist haft en del skäl att vara i kontakt med vården trots friskhet, men dessa är extremt icke-akuta tillstånd). Har verkligen inte fått intrycket att ateromet ska betraktas som sjukligt det heller.

Så tillbaka till det där inlägget jag nämnde i början här. Skrev där att jag hostade en del slem. Har inget minne av det idag, men gissar på att det ändå var i sviterna efter min operation. Var så extremt dålig på att följa sjukgymnastens råd kring hur jag skulle hålla igång dem när jag låg inne. Lite extremt att jag kände av det ett helt år senare.

Idag är mina lungor tillbaka till normal funktion. Lade märke idag till att jag andas extremt långsamt. Kanske en tio sekunder per andetag eller så, och det var när jag gick fort för att se till att hinna till kirurgen. Vet att jag andas ännu långsammare annars. Gör uppehåll i andningen när jag hamnar i molnet från en rökare också. Gissar på att det mest bara är för att jag har betydligt mer lungkapacitet än jag faktiskt behöver. Dock frågat mig om mina vana att andas djupt och långsamt gör att jag blir sådär konstant lugn, närmast trött, av mig som jag är.

Diskuterade i det där inlägget en mardröm också. Hade faktiskt en sådan mardröm natten till igår. Hade kommit i någon form av konflikt och jag gick in genom en dörr och låste. Det var dock någon form av hålighet över dörren som jag blev förföljd genom. Blev dock inga svärmar av folk.

Tycker också om hur jag diskuterade min autism i det där inlägget. Känner mig fortfarande tveksam till idén att tycka att jag är autist. Brukar vilja föredra att tillskriva mina udda egenskaper till min udda bakgrund. Däremot känner jag att jag gärna skulle tillskriva mig den intelektuella integritet neurotyper ofta verkar sakna, så i den meningen är jag lite blandad. Skulle kunna betrakta mig som begåvad men med svår bakgrund så har jag löst det helt utan att blanda in autism dock.

Skälet till att jag kan känna mig tveksam till autismdiagnosen är helt enkelt på grund av hur dåligt jag tycker den passar. Läst mycket om vad autism är och känner inte igen mig alls. Då kan jag känna att jag inte vill ta på mig den titeln, för då kan mina medmänniskor få en felaktig bild av vad autism är. Kan ge andra intrycket att autism innebär helt andra besvär än det faktiskt gör.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: