Ett försvar mot en destruktiv kommunikation.

Är uppe redan sex på morgonen nu. Kommer att gå i sängs igen men har inte sovit alls lika bra som jag brukar och nu sticker det i fingrarna och är dags att knappra blogginlägg. Kommer nog med ett till sen ikväll men ska inte säga för mycket; ska träffa boendestöd och har en del grejjer i stan att göra kommer nog finnas något att kommentera.

För sisådär två år sedan direkt efter min stora könskorrigerande operation fyrade jag av en serie blogginlägg. Och där någon gång började också mitt lilla hov tjata på mig på olika sätt. Idag valde jag att byta till en större stav att stavträna med och började blöda lite i underlivet av det. Inget dramatiskt alls och sådant som hände regelbundet när operationen var relativt ny.

Något jag inte tänkt på förut var hur den röda tråden i de där inläggen stämde med hur jag reagerar på att det gör ont och blöder i underlivet av stavträningen. Inte tänkt på det så förut. Trivs i själva verket ganska bra med det hela. Förklarar också att jag under den perioden jag stavtränade mycket kände mig mer sexuellt intresserad. Men allteftersom stavträningen blivit tråkigare och jag genomfört den mer sällan har det intresset tunnats ut.

Än mer intressant är vad det här innebär för min relation till mitt lilla hov. Verkar som att det kanske aldrig varit så mycket innehållet i deras kommunikation till mig som gjort mig illa. Snarare sättet de kommunicerar på. Deras subtila men systematiska manipulation har gjort att jag inte kunnat gå ifrån när det blivit för mycket eller jag kännt mig obekväm med situationen. De bara använder andra människor som vektorer. Annars om jag av någon anledning känner mig obekväm i ett sammanhang kan jag ta mig därifrån.

Den här förklaringen ger också skäl till min dramatiska reaktion mot arbetshetsandet. Det skulle i så fall alltså vara metoden budskapets framförts med, att jag inte kunnat gå ifrån, att jag inte tillåtits ha en säker zon, som gjort att jag reagerat så dramatiskt och negativt som jag har. Alltså inte nödvändigtvis budskapet. Idag reagerar jag förstås negativt på budskapet i sig också, men det för de tränat mig att göra så genom att få mig att associera det med deras inblandning och metod.

Bästa i sammanhanget är förstås att det innebär att jag haft rätt hela tiden. Det mest konstruktiva de kan göra är att lägga av med dessa kommunikationsmetoder och ta kontakt med mig direkt, utan mellanhänder, och säga vad det är de vill framföra. De kan räcka över mig mina titlar och min pengahög utan betydande risk för negativa konsekvenser. Däremot, ska de insistera på deras manipulativa sätt kommer de också göra situationen allt svårare både för mig och för sig själva.

Dessutom, har en känsla att jag redan fyrat av en serie bomber mot mitt lilla hov sista tiden. Så tyckte det inte gör så mycket om jag släpper en till potentiell sådan. Vill gärna observera deras metodik så att jag lättare kan känna igen den och förbereda mig för tramset, därför känner jag att det inte alltid är lämpligt att störa för mycket. Kan också känna mig lite stolt över att vad gäller mig så är det faktiskt så att jag vet bäst. Mitt lilla hov kan låtsas att de vet bättre än jag vad jag känner och tänker, men då har de fel.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: