Gurka #886

Var ett tag sedan jag skrev ett inlägg här på bloggen. Har kännts ganska överflödigt. Saker går åt rätt håll om än för långsamt så jag har inga starka skäl att klaga. Situationen är förstås fortsatt olycklig av de vanliga skälen, men ändå.

Känner som vanligt att mina medmänniskor håller på att styra om, verkar använda samma princip som jag gör själv. Skapar långsamma förändringar för att undvika att saker faller tillbaka i gamla mönster. Vet att det är nödvändigt att hålla sig till den principen men vill faktiskt, ändå, ha tillbaka min pengahög och prinsesstitlar så snabbt som bara möjligt.

Verkar som att jag är på väg att få ekonomin min på fötter faktiskt. Inte för att jag fẗt högre inkomster men en del andra faktorer som påverkar. Märkte redan i december efter att jag börjat med det där vanebyggarspelet att ekonomin gick lite starkare av det. Min lillebror med liknande inkomster som jag själv tycker sig ha jättegott om pengar så då känner jag lite att jag också ska klara att spara mer än jag gjort. Och min pengaoro har gjort att jag bestämt mig för att vidga mina matvanor till att innehålla fåglkött, något som gjort att jag kan pressa utgifterna något. Dessa saker verkar ge mig 2000 kronor till besparningar denna månad, känns imponerande.

Har också fått ut lite pengar på en försäkring kring mitt ärr på halsen, 6000 kronor. Sammantaget går jag plus ~8000 denna månad. Saker kommer försåts inte fortsätta gå så enkelt för mig, men det känns bra för närvarande. Känner att jag behöver en liten pengahög. Kan bli så att jag plötsligt finner mig i en situation där jag har skäl att bränna av några tusen; kan vara elektronik eller resa mer troligt än något annat. Eller så får jag problem med hyreshöjningar när balkongen är färdigrenoverad.

Min önskan är förstås att jag ska få tillbaka min pengahög och mitt lilla hov ska omlokalisera mig till Japan. Så att jag slipper oroa mig och få chansen att fokusera på något mer produktivt. Men det verkar som att jag inte ska hoppas på för mycket från deras sida. Får tills vidare fortsätta att systematiskt undvika att etablera mig i svenska samhället, det skulle gå emot både deras och mina mål. Prinsessandet måste få gå före allt.

Ska se om jag lyckas gå igenom hela min bakgrund med psyk, med prinsessandet och allt, och få läkarityg på att jag faktiskt är människorädd och så. Ett erkännande från denna institution att jag omöjligen kan få min situation avhjälpt utan mitt lilla hovs aktiva inblandning. Skulle på så sätt förhoppningsvis kunna pressa dem till aktion.

Vet att jag inte lever upp till mitt lilla hovs eller mina japanska släktingars ideal kring hurdan jag ska vara. Antagligen ganska mycket på en kulturell glipa oss imellan. Men det är också så att jag omöjligt kan veta vad de vill ha ut av mig när de vägrar prata med mig. Känner att jag vill försöka leva upp till deras idéer, efter förmåga förstås, men de ger mig inte den chansen. Oerhört frustrerande.

Känner lite att de mindre konstruktiva kulturella och politiska trender som hängt tungt över samhället flera år faktiskt reellt börjar tunnas ut, särskilt i år. Och jag läser inte bara Twitter utan också en del kommentarsfällt så som det ökända sådana på Youtube. Saker ser ut att bli bättre. Känner att jag ser färre kräkerier och mer konstruktiva röster. Kan förstås vara så enkelt att jag är på bättre humör än jag brukar, men ändå.

Tror och hoppas ändå det värsta är över nu. Vill inte tillskriva detta mitt lilla hov av samma skäl som jag inte vill tillskriva kräkeritendenserna innan dem; även om det kan förklaras med att utkastandet av trollet och städandet därefter skapar en del kulturella förändringar. Tror inte de har så stort inflytande helt enkelt även om de kanske gärna låtsas det. Trollet kanske det gick att skryta för på det sättet men den riktiga jag blir bara skeptisk och ifrågasätter deras motiv.

Mina fortsatta livsplaner blir förstås som vanligt, att successivt, steg för steg fortsätta långsamt ändra mitt liv. Om ett par år ska jag väsentligen vara en helt annan människa än jag är idag liksom jag idag är en helt annan människa än jag var för ett par år sedan. Detta är medvetet och jag har inte bestämt vad för förändringar jag ska göra, annat än fortsätta i den riktning jag redan kämpar förstås. Kanske staka ut en och annan annan riktning också.

Nu omedelbart ska jag ta mig i säng. Gurka!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: