Mitt liv verkar gå vidare …

Har trots att jag börjat spela det där spelet som ger mig små bonuspoäng när jag skriver blogginlägg inte skrivit så mycket här. Skälet är enkelt. Har ställt in den så att jag får så väldigt få poäng bloggandet att det inte gör någon större skillnad vilket som. Kanske är det till och med så att det faktum att jag har prissatt bloggandet gör att det känns mindre värt att blogga. Vill jag ha poäng finns det mer poänggivande aktiviteter.

Spelet har hjälpt mig få min lägenhet städad och idag har jag färgat håret. Så även om jag inte vet hur länge jag kommer fortsätta med detta så har det hjälpt. Gjort saker lite enklare. Är lite rädd att jag ska överanstränga mig. Är stresskänslig och så. En bra sak med det här spelet är att det egentligen inte ställer krav, och det är krav jag har svårt för.

Känner i stort att livet går vidare åt ungefär det håll jag önskar. Får se hur den ekonomiska kalkylen ser ut för nästa år sedan i januari. Får jag kraftigt höjt bostadstillägg, vilket inte verkar omöjligt, så kommer det underlätta betydligt. Mindre ekenomiskt krångel skulle vara emotionellt avlastande, stresskänslig som jag är.

Handlade på Lush igår, därifrån jag köper min hårfärg, och valde att ta med en katalog hem. Läste i den något trams om motstånd mot globalisering. Har annars tyckt att jag kan hålla med om ganska mycket av deras ideal, men en del saker är bara konstiga. Globaliseringen är en god sak. Vet att den för mindre goda saker med sig också och dessa måste addresseras, men att motsätta sig globalisering är allt igenom kontraproduktivt — i synnerhet om man är en multinationell kedja.

Försöker att inte engagera mig för mycket i politik, men det är svårt ibland. Är rädd att en del av mina medmänniskor ska tolka in saker i vad jag uttrycker som jag inte menar eller blåsa upp saker till orimliga proporttioner. Vill inte att de tar över världen i mitt namn. Försöker ha en nyanserad bild av omvärlden och hålla mig medveten om att oavsett mitt perspektiv har jag antagligen mer fel än rätt. Vet att ingenting någonsin är svartvitt.

Vill så gärna se gränser försvinna och världens kulturer smälta samman. Vill se människor, på global nivå, utveckla de höga nivåer av tillit för varandra som idag är associerade med homogena kulturer. Och det gör att världsläget idag känns väldigt frustrerande. Se några av världens mest öppna sammhällen, inklusive det svenska, långsamt sluta sig. Det blir enbart av detta skäl ganska svårt att inte uttrycka sig politiskt ibland.

Vad gäller mitt lilla hov har jag fått intrycket att bestämt sig för jag kan klassas som någon sorts extremvänster. Något jag verkligen inte är bekväm med. Försöker i möjligaste mån vara traditionalistiskt lagd när det kommer till prinsessande. Vill inte gärna se den kulturen upplösas. Samtidigt är det så att jag ser tillväxt- och arbetshetssamhället som en fluga, vilket kanske är ett synsätt jag delar med anarkister och kommunister.

Såg igår ett TED-talk om PTSD och den skiten verkar faktiskt stämma bättre på mig än min aspergerdiagnos. Har uttryckt detta förut. Aspergers ska märkas när man pratar med något och jag vet att den enda märkliga tendens jag har är att jag aktivt undviker ögonkontakt. Och mitt undvikande av ögonkontakt har med prinsessandet att göra och är i princip helt ideologiskt drivet.

Min oförmåga att förstå mig på det där med att vilja ha en karriär, att vilja jaga drömmar, är inget konstigt om jag har ett barndomstrauma bakom mig. Är som jag skrev för något inlägg sedan mer defensivt inriktad i mina drömmar. Har ibland svårt att ens ta mig utanför lägenheten för att jag har så svårt att se det som meningsfullt. Självmordstankarna jag haft och min rädsla för okända människor förklaras också enkelt.

Denna min diagnostisering tyder också på att jag antagligen inte kommer bli normal igen. Det tåget har gått. Men också att jag inte kommer bli det minsta bättre om jag inte försöker mitt bästa att engagera mig i prinsessandet. Både för att prinsessandet är vad som är viktigt för mig och för att det är från den japanska sidan mitt trauma kom.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: