Inlägg #800: Saker i stort verkar nu gå lite mer åt mitt håll.

Känner att det går lite i vågor hur mycket jag skriver. Brukar skriva i första hand när jag känner jag har känslor som behöver ventileras och sådant kommer ganska oregelbundet. Detta inlägg blir åtthundrade sedan jag startade bloggen. Ganska många totalt, de flesta dessutom långa.

Mitt lilla projekt, projekt avdramatisering, går ganska bra. Inte jättebra, men min insats tycker jag håller måttet. Får ha inställningen att så länge det går i rätt riktning, att jag succesivt kommer närmare att kräva att bli erkänd som halvjapan, och bli erkänd som prinsessa, så klarar jag det bra. Skulle processen stanna upp eller vända får jag se det som ett misslyckande. Tror det är det mest konstruktiva perspektivet i frågan.

Var hos mamma och pappa idag, tog upp mitt förstoringsglas. Skulle jag inte lyckats med får ett par veckor sedan. Så saker går i rätt riktning. På fredag ska jag träffa psykiater och förhoppningsvis ska jag kunna öppna upp lite mer då, beror på vad för person det är jag träffar. Behöver någon fin diagnos till försäkringskassan, men kan ta chansen att öppna upp mitt liv också, i synnerhet om det gör att jag kan få finare krummelurer på pappret.

Det verkar som att mina medmänniskor, min familj och allihop, lyckats acceptera att det där med arbetande inte är något jag är intresserad av. Vet att jag skaffat mig en vana att ta till en tämligen föraktfull ton när ämnet kommer på tal. Är kanske en bra sak på vissa sätt, att jag blir bättre på att visa mina känslor. Men vill gärna ha en japansk sida till mig, och ur det perspektivet hade jag föredragit om de försökt läsa mina känslor även om jag inte gjorde dem uppenbara. Känner mig lite sådär känslomässigt utåtagerande, jobbig och högljudd, lite sådär stereotypt blekfisig. Kan jag väl ta egentligen, men vill ju ha kontakt med mina japanska släktingar också, vill inte gärna skrämma bort dem genom att vara en såndär. Och med tanke på hur obekväm jag är med att folk höjer rösten blir jag också obekväm med att göra det själv.

Kan hända att jag besöker mamma och pappa en gång till den här veckan, på torsdag. Det hänger på gurkfrågan. Beställt hem blandade grönsaker, kommer en omgång tisdag och en torsdag. Får jag hem gurka vill jag ha persilja. Mamma har massor av persilja jag kan sno av. Tänker lägga in gurka med persilja, bästa sättet att behandla gurka på.

Har en känsla av att allteftersom jag trappat upp projekt avdramatisering har mina mitt hov och övriga medmänniskor ändrat perspektiv på mig. Antagligen inte enbart som en konsekvens av mitt projekt, utan kanske mer för att det inte varit hållbart för dem att fortsätta som tidigare. Har svårt att veta så mycket om vad som faktiskt händer bakom kulisserna bara, vilket är frustrerande, men jag tror att de ändrar saker åt rätt håll även om jag som vanligt skulle önskat det gick fortare.

Får tycka mig vara klar med detta inlägg. Kommer komma i säng inom en sisådär halvtimme.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: