Måste bygga försvar mot arbetstramset

Tänkt vidare på mitt förra inlägg en vända. Kan konstatera att vad jag åt igår var ett par äpplen och en liten skål jordnötter. Det var allt. Med andra ord, som en direkt konsekvens av att mormor och min lillebror pratade arbetande så att jag kunde höra slutade jag äta och fick tillbaka min självmordstankar i full kraft. Och min lillebror, när han pratar arbetande, gör han det på ungefär samma nervösa sätt jag gjorde på bloggen här för ett år sedan. Det är uppenbart att han inte är ett skvatt intresserad av att skaffa jobb, men han säger att han vill det ändå. Och det är så sorgligt uppenbart varför han gör det, han är precis som jag var rädd. Rädd för att bli genuint avskydd av alla han känner på basis av att han inte trivs med tanken.

Får tolka det hela som att jag måste bli bättre att stå rakryggad mot arbetshetsandet. Mina medmänniskor har bestämt sig för att det är värt avvägningen. De ska stressa ihjäl mig, arbetande är så viktigt. Och nu ger de sig på min lillebror också. Så jag har inget annat val än bli genuint skitförbannad varje gång någon försöker ta upp ämnet och förklara att jag inte klarar saken.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: