Mitt val att studera japanska

Funderar på mitt märkliga förhållande till Japan igen. Vet att när jag inte haft minnena tillgängliga har jag sett det som en nördgrej, och velat hålla det som en sådan, inte dra för stora växlar från det. Därför jag inte tidigare studerat japanska till exempel, att investera så mycket tid och energi i rena nördigheter skulle kännas märkligt; för att något ska kännas som viktigt behöver jag mer praktiska skäl. Så i och med att jag sett det som en nördgrej har inte alla pikar och liknande hjälpt ett skvatt, skälet till varför jag nu försöker studera japanska har med de återkomna minnena att göra. Att jag har användning av japanska även i nördandet är visserliggen en bonus, men knappast mer.

Så mitt lilla barndomstrauma är alltså också bakgrunden till varför jag i perioder varit så tveksam till att till exempel flytta till Japan. Jag har uttryckt mig positivt till idén när jag blivit frågad och jag haft minnena tillgängliga, men sedan har jag inte agerat efter det därför att jag snabbt förlorat minnena igen. Och om mitt Japanintresse bara varit nörderier så hade det förstås varit logiskt att inte dra på stort. Men om minnena nu stämmer, vilket jag får anta, så har jag massa japanska släktingar; ur det perspektivet är denna tveksamma attityd inte särskilt konstruktiv. Försöker nu ta mig till japanskan, in den takt det går. Främsta skälet till varför jag lägger 2400 kr på en kurs är för att hålle uppe motivationen, har anmält mig till en grundkurs men det är kanske inte omöjligt att jag kommer förflyttas en annan grupp.

2400 kr för 8 × 2 timmar är 200 kr per timme, känns som ganska mycket, hoppas på att det betyder liten grupp. Har betalat fakturan idag, ska se när jag köper litteraturen.

Sedan sitter jag som alltid och trycker på den där frågan, hur japansk är jag, egentligen?, och den är alltid lika svår. Är svensk och det är otvetydigt. Verkar som att jag har en ganska stark japansk aura omkring mig som är uppenbar för åtminstone japaner, delvis på grund av utseendedrag men också från mitt kroppspråk; vet inte hur mycket det fortsätter vad gäller attityder, världsbild och liknande. Jag är jag på mitt sätt även i Sverige (jag lämnar aldrig Sverige så … ), inklusive de japanska dragen, så jag har aldrig riktigt haft använding av att memorera varifrån olika idéer kommer. De flesta multikulturella människor har åtminstone lite koll och anpassar sig ofta fram och tillbaka beroende på omgivining, men jag är alltså ganska fast, ganska jämnt blandad.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: