Försöken till bubblor

Det här inlägget blir väl ytterliggare ett som mest är skrivet till mitt lilla hov. Har inte riktigt andra kommunikationskanaler.

Tänkt på det där med att jag tror att de försökt skapa ett hem till mig. Vet verkligen inte var men har som sagt misstänkt att det skulle vara lite av ett mishmash. Har haft tidigare erfarnheter av att de försökt med detta och då har det varit ett sådant mishmash, därav oron. Vet verkligen inte om de lyckats bättra sig sedan dess. Det tråkiga och jobbiga är att jag inte känner att jag kan lita på dem, och detta avhjälps inte på något sätt med att ersätta dem heller.

Pappa frågade, sådär apropå ingenting, vad jag tyckte om idén att dra in ljudanläggning i badrummet. Uttryckte mig väldigt skeptiskt. Det var när han skjutsade hem mig från sjukhuset och han gick igenom alla hemska sätt han förstört min lägenhet på; men just detta var en fråga och den lät tämligen seriöst menad. Gissar på att det måste varit en fråga förmedlad från de filurer som försöker ordna det där hemmet åt mig.

Idén i sig har jag faktiskt inget emot. Kontexten av att installera hemska apparater överallt hemma satte fart på min skepcism. Att ha ljudanläggning i alla rum, inklusive badrum, och gärna rörelsesensorer så att ljudet följer med när jag rör mig, är något jag faktiskt skulle använda. Föredrar klart en sådan lösning framför att spela ljudet på hög volym till exempel. Det är inte relevant alls med min nuvarande ekonomi, men med prinsesspengarna så skulle det inte vara särskilt svårt att få till.

Det är lite det här jag menar med att kontext spelar roll för vad jag säger. Särskilt när det kommer till frågor som rör saker som inte passar i hur jag lever idag. Kan annars älska saker jag fått, som doftljusen jag fick efter att ha varit på operation, eller den gröna håriga mattan jag har. Men har verkligen ingen aning om huruvida hovet varit inblandat i det. Vet heller inte om de kommit med tio dåliga idéer för varje bra även om det skulle vara de som lyckats tänka rätt.

Så som sammanfattning, jag vill verkligen kunna lita på att hovet faktiskt tar bra och riktiga beslut. Men jag känner att jag inte kan det, och det tär på mig att inte kunna det.

Sedan det där med att skaffa jobb. Jag blev förbannad, kände mig sviken, trakasserad; men jag är alltså beredd att arbeta, om det är något jag kan klara, en arbetsplats där jag kan bli accepterad, och där jag slipper känna att en arbetsköpare står för min enda ekonomiska trygghet. Vad gäller att studera, som kanske ligger närmare vad jag vill, det är något jag är beredd att satsa på, men jag vill inte ha något att göra med någon studentkultur; finner dessa människor, dessa attityder, skrämmande.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: