Dygnsrytm, min bakgrund, relationsbyggande m.m.

Började igårkväll när jag skulle sova tänka på att jag ville skriva en bbloggpost. Har under natten fyllt på med fler saker som jag vill fylla på med, lyckas jag få in allt blir det en ganska lång post. Gör inte så mycket, tror jag kan ha nytta av att få den skriven.

Första ämnet jag tänkte på handlar om varför jag fått mitt dygn obekvämt förskjutet, vaknade iochförsig vid niotiden idag så så illa verkar det inte vara. Tänkte en del på skälen men huvudskälet till varför jag sovit till väldigt sent kanske mest varit att jag varit förkyld, nu när det släppt blir det mer normala tider igen.

Annars brukar jag komma isäng ganska sent. De lampor jag använder i vardagsrummet, där jag har datorn, har en betydligt större komponent blått ljus än vanliga lampor. Det blå ljuset gör att jag skapar melatonin som underlättar insomning. Under vintertid behöver jag detta för att inte min dygnsrytm långsamt ska falla i bitar.

Ett problem är dock att jag placerar dagtiden när jag vill; särskilt med tanke på att sovrummet är ganska noga mörklagt. Min dygnsrytm anpassar sig alltså efter när jag har lampan tänd, brukar som princip släcka ungefär vid midnatt och om jag sitter uppe mer (för att komma ikapp på twitter) så tänder jag ett ljus. Ljuset har ett sken utan blå komponent. För närvarande är dock tändstickorna slut så det blir inte så.

Senaste veckan ungefär har jag varit generellt ganska trött, utgår från att det varit förkylningens fel så slipper jag leta mer komplicerade anledningar. Har annars spelat en hel del Skyrim också, vet att sittande framför skärm kan orsaka en del problem med dygnsrytmen. Men det är också relaterat till det blå skenet så om man sitter uppe sent så kan dygnet långsamt förskjutas. Jag har skärminställningarna på lägsta ljusstyrka för att undvika fenomenet och kör ändå med min vanliga belysning, så borde vara ganska immun mot saken.

Med tanke på Skyrim, en kille jag kände på gymnasiet. Vårterminen -06, vi gick i tvåan. Pratade mycket om spelet. En del om Oblivion som var det stora då men även Skyrim. Han avslöjade saker som det hemliga rummet där man blir varulv. Mest bara detaljer men det verkade som att han hade en del insyn i planeringen av spelet som släpptes 2011. Han som introducerade mig till Bujinkan också.

Tyckte om att umgås med honom, han såg prinsessan i mig och var seriöst intresserad. Lite synd att min personal gick imellan och förstörde istället för att hjälpa till. Så krångligt att se mitt intresse i saken kan det knappast ha varit, vet att de trodde jag var kille men det hade underlättat för mig om jag fått min könskorrigering.

Det var inte heller första gången de förstört en relation för mig; det var en kinesisk kille tidigare som spårat rätt på mig över halva jorden som jag skrivit tidigare om på bloggen. Men min personal förstörde sådana saker för mig, inte konstigt att jag växt upp utan erfarenhet av närmare relationer.

När jag visade intresse för den kinesiska killen sade de att jag inte skulle ge honom ”falska förhoppningar”. Grejen var den att jag inte var intresserad av att vara kille och hade inga problem med tanken att vara hans flickvän. Precis vad han var ute efter, så jag gav inga falska förhoppningar, det var de som gick imellan och förstörde både hans och mina rimligt realistiska förhoppningar.

Det var en del andra filurer som peronalen gav falska förhoppningar däremot. Människor som var intressearde av deras idé om vem jag var, eller sina egna idéer om saken. Men någon som inte såg mig som tjej har jag inte kunnat vara intresserad av och jag har förvirrat min stackars personal genom att bara vända ryggen och gå när de försökt komma på lämpliga val. Har visat mitt ointresse för tjejer ett antal gånger och har mest upplevt det påträngande när de visat intresse. Att som heterotjej leva som kille, och ha personal som trodde jag var heterokille, var oerhört opraktiskt.

Kanske ska sluta raljera och sura på dem. Men jag vet faktiskt inte om jag någonsin kommer kunna komma över saken. De gånger det faktiskt upptsått ömsesidigt intresse mellan mig och en kille så har de förstört för mig. Kan inte riktigt släppa saken, vad var motivationen för förstöra istället för att stödja?

Den där kinesiska killen verkar jag väkt förhoppningar hos igen genom mina tidigare inlägg. Tyvärr är rökning och hip-hop tämligen totala deal-breakers, jag är ledsen, men med de intressena kan det inte bli något. Både och är fenomen jag mår ganska dåligt av att närvara vid. Nu vet jag inte han kanske är feströkare som kan hålla det till när jag inte är med, är dock tveksam. Hip-hop är det däremot värre med.

Känner att det kan vara så att de försöker för mig samman med en annan kille. Antagligen den söta filuren jag såg på tåget. Vet att de kan tänka sig att föra samman utan att någon av parterna märker så mycket av sammanförandet i sig och sedan hoppas på att det klickar. Eller tar för givet att det  kommer att klicka. Att få det att klicka var inte problemet denna gång, utan återigen ett par missförstånd av mig. Det varkar som att de missat ett par saker så jag för gå igenom dem.

Huvudproblemet denna gång var att de trodde att jag tänkte åka med ett tåg jag inte tänkte åka med. Det har antagligen att göra med att missade räkna med det faktum att jag inte gärna åker buss. Om jag kan välja mellan att åka buss eller gå samma sträcka väljer jag nästan alltid att gå. Om tiden det skulle ta att gå är längre än cirka en timme, om jag inte hittar, eller om det inte finns bra gångvägar kan jag ta bussen. Att jag regelbundet skulle åka buss när jag går till närmsta tågstation på knappt tjugo minuter är alltså tämligen uteslutet.

Att gå till näst närmaste station tar inte längre tid än att åka buss till den närmaste. Så jag misstänker att de tagit fel på vilken tågstation jag frekventerar. Ett problem med tanke på att de då tror att jag kommer närvara på platser där jag inte kommer närvara, något som kan påverka deras planerade arbete. Det gäller oavsett de försöker lindra min senaste fobi, sammanföra mig med en söt kille, eller göra insatser som en del av deras kontinuerliga säkerhetsarbete.

Så anledningen varför jag gick på det tåget jag gick på, som var påväg till den näst närmaste stationen men som inte skulle stanna på min hemstation, var att jag inte ville vänta på centralen. Vet inte riktigt hur god koll de har på verför jag gör så. En stor del av grejen är att det är rökförbud på södra. Min torgskräck sätter heller sällan in om det är färre än cirka tjugo personer per ar. Klarar tätare miljöer i fem till tio minuter utan större problem, kortare tid om det är tätare. Om alla går långsamt åt samma håll, som i en kö eller en fullproppad rulltrappa, går jag någon annan stans.

Södra är en ganska sjabbig station med breda perronger, så inget större problem där. Luftkvaliteten är som alltid på underjordiska stationer utan väggar mellan tåg och perrong mindre bra. Men det är rökfritt och glest på folk, även om stående designelement är obehandlad betong randig av bergsfukten och synliga nödlösningar för att den ursprungliga konstruktionen inte höll måttet.

I söndags frågade mamma om jag inte saknar köttätande. Måste säga att jag klarar mig bra på min nuvarande kost, tyckte aldrig riktigt om kött. Får däremot en känsla av att jag håller på att bli sammanförd med en kille som inte vill bli ihop med en köttvägrare.

Det är specifikt däggdjurskött det handlar om och jag kan inte påstå att detta är min starkaste princip. Vill bara inte springa in i all denna varierande kvalitet och osäkerhet kring mijövänligheten i saken. Ekologisk naturbeteskött är egentligen bra för den biologiska mångfalden och bidrar till den viktiga kolsänkan naturbetesmark.

Gödkött där djuret växt upp på soja och majs från nedhuggen regnskogsmark är däremot mindre bra. Och detta påverkas inte av huruvida köttet är svenskt eller inte. Varför skulle jag stoppa i mig mat som jag inte tycker speciellt mycket om om jag känner mig osäker på dessa aspekter?

Om jag hamnar i en situation med en pojkvän som tycker om kött och som vill att vi ska kunna äta samma mål tillsammans, kanske särskilt i en miljö där man kan ha petiga kvalitetskrav, så är det kanske inte alls lika svårt för mig att släppa på saken. Vill förstås inte ha någon rätt som går ut på att äta en stor bit kött med lite fjösiga tillbehör. Men om köttet är en ingrediens i en riktig rätt och portionen är i rimlig storlek så kan jag nog vara okej med det. Är inte helt oflexibel.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: